lördag 31 januari 2009

Progressivitet i Belém

Det pågår just nu två olika World Forums: Ett i Davos och ett i Belém. I Davos sitter 2,500 irriterade politiker och finansmän och anklagar varandra i det som ofta anses vara ett av kapitalismens främsta maktnätverk: World Economic Forum. Stämningen verkar sådär; ett exempel på den dåliga stämningen är när Turkiets premiärminster Erdogan förbannad lämnar en debatt med Shimon Peres med orden: "Jag tror inte jag kommer att komma tillbaks till Davos."

Samtidigt pågår World Social Forum i Belém i Brasilien med ca 100,000 gräsrotsaktivister  organiserade i ett stort antal seminarier och debatter. Framtidens demokratiska maktforum. Bl.a kom på torsdagen de 5 vänsterpresidenterna Morales, Lula, Lugo, Correa och Chávez till forumet. Stämningen var uppslupen, taggad och framtidsinriktad. Momentum. Det är uppenbarligen i Brasilien de progressiva lösningarna diskuteras, inte i en avdankad lyxskidort i alperna.

onsdag 28 januari 2009

Svenskt Näringslivs klimatpropaganda till skolbarn

Svenskt Näringsliv har släppt en ny bok om miljö, energi och klimatfrågor som riktar sig till 9-12 åringar. Tydligen har efterfrågan varit över förväntan. Låter lovande; tänk om barn och ungdomar fick lära sig allt om miljö- och klimathotet i tidig ålder. Sverige skulle gå en lysande och hållbar framtid till mötes.

Enda problemet med Svenskt Näringslivs bok är att den sågas totalt av flera miljö/klimatexperter. Man underskattar speciellt klimathotet och bokens budskap är att klimatförändringar kan få effekter, men i så fall inte förrän i framtiden, och effekterna kommer att både vara bra och dåliga utan någon antydan till att det skulle vara något hot. Dessutom presenteras kärnkraft som en i stort sett ofarlig och ren energikälla. Thomas B Johansson, professor i miljö- och energisystem i Lund säger i Arbetaren angående hur boken relaterar till klimatförändringarna:

"Man framställer det som att det egentligen inte är något större problem, medan FN:s klimatpanel IPCC menar att det är ett stort problem som kräver snabba åtgärder."

Författare till boken är Frida Demervall, aktiv inom det nyliberala nätverket Stureplanscentern som bland annat gör lobbying för en utbyggnad av kärnkraften i Sverige. Frida har dessutom passat på att krydda boken med en antal ideologiskt uppbyggda "sanningar", bl.a. klämmer hon in:

"Att vi handlar med andra länder gör också världen till en rikare och bättre plats att leva på. Man brukar säga att länder som handlar med varandra inte krigar med varandra"

Det är något svårt att förstå vad ovanstående citat har med energi/klimat/miljöfrågan att göra, men förmodligen passar man på att indoktrinera skolbarnen med lite frihandelspropaganda när man ändå håller på att halvt förneka klimathotet för dem. Är detta verkligen objektivt skolboksmaterial?

Uppdatering: Fredrick Federley upprörs tydligen över Arbetarens artikel och ger illustrativa exempel på hur man skall beskriva andra energikällor på samma sätt. Skönt när ledamöter i riksdagen för en konstruktiv debatt.

Mer: Arbetarens klimatblogg, DN1, DN2, DN3, DN4

måndag 26 januari 2009

Öppen islamofobi

När det blir osmakligt och onyanserat så skall man såklart inte bry sig. Men det Per Gudmundson idag postar på SvDs blogg går ändå över gränsen i obehaglighet, och framför allt: det är ren och skär rasism. Inget hymlande. Låt oss alla skratta i takt kära Per, för de 1,400 som precis slaktats i Gaza.

söndag 25 januari 2009

Inte bara kris hos Försäkringskassan

Det måste sluta att förvåna oss. Den mest logiska konsekvensen av en välfärd som nedmonteras är uppenbar: välfärden monteras ned. Den smygande nedmontering socialdemokraterna startade på 90-talet har bara ökat i takt när alliansen tog över stafettpinnen. Möjligtvis har retoriken ändrats något och metoden finputsats av PR-byråer men faktum består. Välfärden krisar.

Senaste effekten är också symbolisk. I dagens DN Debatt kan man läsa om en Försäkringskassa i akut kris med en utarbetad personal som går på knäna och där många vill lämna sitt jobb för de känner att de inte kan utföra sina uppdrag tillfredsställande. Försäkringskassan, hjärtat av välfärds-Sverige och massiv omdistribueringscentral, är egentligen ingen gigantisk arbetsgivare men en kris där reflekterar något mycket större. Ett helt system i gungning. Många vitala delar av välfärdssystemet blöder redan (sjukvård, utbildning). Alliansen uppfyller sitt mandat med sina kirurgiska ingrepp i samhällskroppen där man sakta opererar bort välfärden inifrån. Del för del skärs bort. Och som sagt: detta är inget förvånande. En allians av partier vars ideologiska värdebas centrerar runt en mindre stat, en minimal välfärdsstat. Det står inte i partiprogrammen för då får man inga röster av alla välfärdssvennar, men ideologin består. Och tuffar på i ökad takt. Men om detta är något som förfärar folk, och det hoppas jag innerligen att det gör, då måste vi sluta att förvånas och agera.

torsdag 22 januari 2009

Vad vill egentligen Hamas?

Detta är skåpmat. Men kanske beror det på förhoppningen att vi alla nu kan lyfta blicken när den mest akuta bombröken lagt sig i Gaza och börja lyssna på alla inblandade parter i konflikten, som det ändå känns viktigt att lyfta fram detta igen. Och delvis såklart på grund av den ensidigt kletiga mediabilden. Men iallafall. I senaste numret av Folket i Bild (FiB) publicerades en intervju som gjordes i maj förra året med Khaled Meshal, ordförande i Hamas politiska utskott. Rent generellt en artikel värd att läsa bara för att för en gångs skull få höra Hamas-versionen av hela Palestina konflikten. Men den är också väldigt viktig ur en annan aspekt: bilden av hur Gaza attacken såldes in och rättfärdigades av Israel och i stort sett en enig (eller iallafall tyst) mediakår och maktstruktur i väst blir om inte krossad, så rejält grumlig. De senaste händelserna i Gaza ger dessutom intervjun en ny dimension den inte hade när den utfördes.

Två tunga argument har lyfts fram som de principiella orsakerna till sönderbombandet av Gaza: 1) raketskjutningarna in i södra Israel och 2) den politiska "extremism" Hamas sägs besitta, huvudsakligen representerat av det faktum att Hamas inte erkänner Israel som stat. Dessa båda punkter berörs i intervjun med Khaled Meshal, och vi tar dem i ordning (min fetstil):

1) Raketskjutningarna:

Khaled Meshal: "Vi tycker inte om att se några offer, som barn eller kvinnor, inte heller på den israeliska sidan, fastän det var israelerna som angrep oss. Men tyvärr leder våra angripares våldsamma förtryck till oskyldigt blod på gatan. Sedan 1996, för tolv år sedan, har vi föreslagit att civila mål skal exkluderas från konflikten, på båda sidor. Israel svarade inte på det. Då Israel insisterar på att döda våra barn, våra åldringar och kvinnor, och bombarderar hus med stridsfartyg, F16-plan och Apacherobotar, då Israel fortsätter dessa attacker, vad återstår då för palestinierna att göra? De försvarar sig med de medel de har. Om situationen vore sådan att vi hade en smart missil, skulle vi aldrig avskjuta den mot något annat än ett militärt mål. Men våra missiler och raketer är mycket primitiva. Därför avskjuter vi dem för vad de förmår, som reaktion på israeliska övergrepp. Och vi vet inte exakt vad de kommer att träffa"

2) Om att Hamas inte erkänner Israel som stat:

"Är Hamas villigt att acceptera en tvåstatslösning om Israel drar sig tillbaks till 1967 års gränser?

Meshal: För att ena palestinierna kring en politisk ståndpunkt kom vi överens om en politisk plattform 2006, i ett dokument som vi undertecknade. Vi kallade det Nationella Försoningsdokumentet. I dokumentet sa vi att vi accepterade en palestinsk stat baserad på 1967 års gränser, inklusive Jerusalem, utan bosättningar och med rätt för flyktingar att återvända. Detta är en plattform vi kom överens om. Men vi i Hamas har en annan mycket viktig ståndpunkt, att inte erkänna Israel. Men att inte erkänna betyder inte krig med Israel. Vad vi vill ha är en palestinsk stat med 1967 års gränser. Då kommer det att råda vapenvila mellan oss och Israel. Vi säger att internationella relationer mellan stater inte alltid upprättats på en grundval av ömsesidigt erkännande. Och då en palestinsk stat upprättats, kommer den att precisera nivån på relationerna med Israel."

Det känns som en dialog med Hamas skulle vara något fantastiskt produktivt.

Media: DN1, DN2, DN3, DN4SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5

tisdag 20 januari 2009

Ta ställning för Palestina

Bolivia väljer också att avbryta sina diplomatiska relationer med Israel, liksom tidigare Venezuela gjort. Bolivias president Evo Morales omtalar Israels attack på Gazaremsan som ett nytt holocaust. Morales hotar också att ställa Israel till svars för folkmord inför den internationella folkrättsdomstolen.

Just detta är syftet med Gazauppropet, där undertecknarna vill att Israels krigsförbrytelser i Gaza utreds av Haagdomstolen. Skriv under!

Media: DN1, DN2, DN3, DN4, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, AB, Sydsvenskan1, Sydsvenskan2, Sydsvenskan3

IDFs grafitti

När nu Gaza öppnas upp för journalister och hjälparbetare, när folket i Gaza vågar sig ut på gator och torg för första gången på 3 veckor så möts de alla av ännu en fruktansvärd verklighet: lik under rasmassorna, totalt sönderbombade stadsdelar och inga hem att återvända till. I svallvågorna av IDFs massmord kommer massiv hemlöshet, en desillusionerad, sörjande och håglös befolkning, en krossad infrastruktur och stora risker för sjukdomsspridning. Och förutom att det nu framkommer att IDFs soldater har skjutit oskyldiga barn, lyckas de även förnedra folket i Gaza genom att lämna spår efter sig i ruinerna:



Media: DN1, DN2, DN3, DN4, SvD1, SvD2, SvD3

måndag 19 januari 2009

Noam Chomsky om Gaza

"It was shortly before noon on saturday, when children were returning from school and crowds are milling around on the streets of the densely populated Gaza city. And it took only a few minutes to kill well over 200 people and wound around 700 which is an auspicious opening to the masslaughter of defenseless civilians trapped in a tiny cage with nowhere to flee"

Se hela, det är ett tidsdokument (det är 11 delar men väl värt tiden):



Media: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, SvD1, SvD2

fredag 16 januari 2009

Latinamerika tar ställning för Palestina del 2

Tidigare i veckan framgick att Venezuela tagit ställning och kastat ut Israels ambassadör. Nu rapporteras att fler röster hörs från denna kontinent. Under zapatisternas festival La digna rabia (”den värdiga ilskan”) kritiserade Subcomandante Marcos Israels attacker mot Palestina. Israels attacker är en del av ett klassiskt erövringskrig som visar hur "en professionell armé dödar en försvarslös befolkning", uppgav Marcos.

”Vi kanske inte stoppar någon bomb och våra ord kanske inte förvandlas till någon sköld, men kanske lyckas orden samlas med andra och tillsammans förvandlas till ett brus, sedan till en röst och sedan till ett skrik som hörs till Gaza. Vi, zapatister från EZLN, vet hur viktigt det är att, mitt i förstörelse och död, höra uppmuntrande ord.”

Jag tror att det brusar nu.

Kränker folkrätten ostraffat

Det tog nästan 3 veckors blodbad av civila, sönderbombade sjukhus, kyrkogårdar och skolor och en öppet rasistisk apartheidretorik för att ORSAKEN till Gaza tragedin skulle ens kunna nämnas i gammelmedia. Och det kommer säkerligen förkastas som radikalt eller totalt verklighetsfrånvänt och antisemitiskt, även om det bara är ett gigantiskt åtminstone. Självklart borde de ansvariga inom Israels administration skickas till krigsrätt. Men vi får iallafall läsa om det i dagens SvD:

"En allra första åtgärd kan vara att på allvar kräva att Israel åtminstone lever upp till sina folkrättsliga förpliktelser som ockupationsmakt genom att svara för adekvat skydd och försörjning av befolkningen i de ockuperade områdena.

Hittills har man i närmast häpnadsväckande grad ostraffat kunna sätta sig över hela det regelverket."

Media: DN1, DN2, DN3, DN4, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4

torsdag 15 januari 2009

Borgerlighetens språk

När andra pratar om illegal ockupation, om folkmord och (sedan länge) om att anmäla Israels ledare till internationella krigstribunalen i Haag för krigsförbrytelserna i Gaza, så talar borgerligheten ett annat språk. Folkpartiets partiledare Jan Björklund pratade i gårdagens partiledardebatt om Israels ”felsteg”. Jo det var det han tillstod att de sysslat med. Reinfeldt sa i samma partiledardebatten till vänsterpartiets ledare: ”Du låter så arg Lars Ohly.” varpå Ohly svarade: ”men statsministern kanske tycker att jag ska skratta åt det som händer i Gaza?”

Carl Bildt har tidigare sagt att han tycker synd om de stackars skrämda israeliska soldaterna bakom sitt pansar, där de rullar fram i sina stridsvagnar bland de hatiska palestinska massorna och Centerpartisten Fredrik Federley omtalar palestinierna som ”mördande hundar” Jag kommer också att tänka på Maud Olofsson som tidigare pratat om ”Hitlers tokerier”. Det kräver en borgerlig världsförståelse för att prata jibberish.

"Kriget mot terrorismen var ett misstag"

Så uttrycker sig idag den brittiska utrikesministern David Miliband. Ingen nyhet för många, men när det uttalas av en av västvärldens främsta förespråkare får insikten en helt ny dimension.

När nu Miliband säger att västvärlden inte kan "mörda sig bort" från de hot den möter och att hela kriget-mot-terrorismen-kampanjen har gjort "mer skada än nytta" undrar man hur en hel samhällsretorik skall justeras. För hur anpassar sig de politiker och opinionsbildare som under det senaste decenniet har byggt hela sin argumentation på att terror-kriget är rättfärdigat? Vi har bland annat en hel drös svenska bombliberaler och ledarskribenter som byggt sin karriär på krigshetsretoriken och konstant hånat alla som opponerat sig. Människor som öppet propagerat för att den västerländska "friheten" skall bombas fram. De har köpt en position som idag kan bli mycket svår att bli av med. I mina ögon är deras förtroende i mångt och mycket urholkat. Men det skall bli intressant och se hur de väljer att möta de nya tiderna; skall de stå på sig även om opinionen vänder eller skall de försöka låta trovärdiga som kappvändare?

Uppdatering: Samtidigt går Gaza attackerna in i en ny fas: idag har FNs huvudkontor i Gaza bombats liksom ett sjukhus med 500 patienter och en kyrkogård. En båt med förnödenheter vägrades även inträde till Gazaremsan. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon uttryckte sin "strong protest and outrage". Och i Sverige ingenting från regeringen samtidigt som media tonat ner sin bevakning. Det känns skamligt att vara svensk.

Media: DN1, DN2, DN3, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4

onsdag 14 januari 2009

Folkmordstendenser

Den amerikanske emeritus professorn i Internationell rätt vid Princeton, och tillika FN:s speciella rapportör för de ockuperade områdena Västbanken och Gaza, Richard Falk intervjuas i Arbetaren. Falk vägrades tillträde till Israel när han landade i Tel Aviv den 14:e december förra året, trots att han är amerikansk jude. Återigen, och med eftertryck påpekas av en "objektiv" part att orsaken till Palestinakonflikten är strukturell och inte tillfällig: den illegitima ockupationen. Att lidandet för folket i Gaza når overkliga nivåer är en effekt av den eskalerande diskrimineringen och avhumaniseringen som pågått under en längre tid och kan inte bortförklaras av en avbruten vapenvila. Falk berättar:

"– En olycklig bieffekt av krisen i Gaza är att det som händer på Västbanken glöms bort. Men det Israel gör där är ett minst lika allvarligt brott mot de juridiska och moraliska plikter staten har i sin egenskap av ockupationsmakt. Jag tror inte att man kan föreställa sig någon anständig framtid förrän de internationella påtryckningarna blir så starka att de tvingar Israel till ett fullständigt tillbakadragande.

– En av Israels förbrytelser i Gaza, som inte kommit fram i media, är att neka människor i en krigszon att bli flyktingar. Det är första gången i modern tid som man förhindrar människor att söka sig bort från kriget, på jakt efter skydd och säkerhet. I stället riktas kriget mot en civilbefolkning som sitter instängd. Flyktingtillvaron är svår, men den är den sista utvägen och att förvägra krigets offer möjligheten att fly är i sig ett svårt brott mot folkrättens principer.

Du har sagt att Israels politik har folkmordstendenser. Är det vad vi ser i Gaza?

– Jag menar inte att Israel är som nazisterna, utan att deras politik lutar åt en förintelsesituation. Det framkommer bland annat i den brutala kollektiva bestraffning som hotar människors fysiska och psykiska hälsa. Påståendet kan ha låtit extremt en gång i tiden, men i ljuset av vad som händer i dag är det knappast fallet."

Media: DN1, DN2, DN3, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4

tisdag 13 januari 2009

Latinamerika tar ställning för Palestina

I Latinamerika är det inte bara folket, utan också regeringar som fördömer Israels attack mot Gaza. Hoppfullt med beslutsfattare som törs.

måndag 12 januari 2009

Verklighet och propaganda

Fick igår ett mail från den israeliska premiär ministerns kommunikationsavdelning, dvs hjärtat av Israels propagandamaskin. Det var ett ganska långt och finputsat diplomatiskt svar på ett protestmail med de vanliga propagandafloskerna: Hamas startade kriget, Hamas är terrorister och har samarbete med andra skurkar (där man nämner Iran och Syrien) och att Israel endast försvarar sitt folk. Men något annat kommer ändå fram ur texten. Känslan av att de ansvariga för Israels attack mot Gaza inte kan skilja på sant och falskt, propaganda eller verklighet. De har skapat en propagandabubbla där allt de gör är tillåtet, vilka effekter det än har. Två konkreta exempel från texten (min fetstil):

1)"... the IDF is taking great pains to direct its activities exclusively against terrorists. Hamas, however, callously places Palestinian civilians in harm’s way, using schools, mosques, other public institutions and even private homes as arsenals and bases of operation – effectively taking the Palestinians of Gaza hostage and using them as human shields. Responsibility for injury to civilians in Gaza rests solely with Hamas."

Att läsa ovanstående textremsa och inte reagera på det absurda budskapet är i sig en del av budskapets karaktär: Israels propaganda har upprepats så många gånger att många slutat reagera eller ifrågasätta. Men svart på vitt kan det självklart ALDRIG vara så att en stat i krig som dödat ca 900 personer (och många av dem civila) inte är skyldig till en enda människas död. Inte bara det, motståndaren (i det här fallet Hamas) är istället skyldig för alla dödsoffer (där det även framkommit att Israel har använt krypskyttar för att döda barn, men även dessa mord är Hamas fel). I verkligheten kan det aldrig vara sant, inte enligt rent mänskliga måttstockar men inte heller enligt folkrätten vilken Per Gahrton även nämnde i sitt tal i Lördags på Sergels Torg:
"Men i Nürnbergtribunalen efter andra världskriget fick världen lära sig att det alltid är den som utför ett våldsdåd som är ansvarig. Det går inte att skylla på befäl eller fiender. Om så en fiendesoldat skulle gömma sig bakom ett barn är det förbjudet att mörda barnet."

2) "There is no humanitarian crisis in the Gaza Strip."

Kan någon någonstans ifrågasätta att det är en humanitär kris på Gaza? Ändå kan Israel kallt hävda det i en kort mening. Propagandan är inte ens i närheten av verkligheten, den står i bjär kontrast till den. Den enda förhoppning man kan ha är att omvärlden nu spricker hål på den propagandabubbla som Israel byggt upp och som inte ifrågasatts under många år och att verkligheten får tala för sig igen. Men då måste vi öka trycket.

Media: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, SvD1, SvD2, SvD3, AB1, AB2, AB3, SvT Opinion

fredag 9 januari 2009

Demonstration imorgon kl 13.00

Uppdatering: 14:21 09Jan09 RTRS-Gaza boy recounts house of death
By Nidal al-Mughrabi
GAZA, Jan 9 (Reuters) - "Abu Salah died, his wife died. Abu
Tawfiq died, his son died, his wife also died. Mohammed Ibrahim
died, and his mother died. Ishaq died and Nasar died. The wife
of Nael Samouni died. Many people died."

"There were maybe more than 25 people killed," said Ahmed
Ibrahim Samouni, a 13-year-old Palestinian boy who was wounded in the leg and chest but survived the Israeli shelling of a house in north Gaza on Jan. 4.
A report by the U.N.'s Office for the Coordinator of
Humanitarian Affairs (OCHA) said at least 30 people were killed
in the incident. Most were members of Samouni's family.

OCHA deputy chief Allegre Pacheco quoted eyewitness in the
Zeitun district as saying Israeli troops had ordered about 100
civilians to get into the house and stay there, out of their
way. But the following day the house was hit by Israeli shells.
"There are no bomb shelters in Gaza," she said.
The Israeli army said it was investigating the incident.
Speaking to Reuters from his hospital bed in Gaza, the boy
recounted how his family came to be herded into the building
that was later targeted.

"We were asleep when the tanks and the planes struck, we all
slept in one room," Samouni said in a weak voice. "One shell hit
our house. Thank God we were not hit."
"We ran out of the house and saw 15 men ... they landed from
helicopters on rooftops of buildings." Soldiers beat residents
and forced them all into one house.

After it was hit the next day and his mother was among those
killed, Samouni kept his three younger brothers alive and tried
to help injured adults lying among the dead.
"There was no water, no bread, nothing to eat," he said.
Local Red Cresent rescue workers and a team from the
International Committee of the Red Cross (ICRC) managed to reach the house on Jan.7 after being denied access by the Israeli military for what the Red Cross called an "unacceptable" period. The children were starving when help finally reached the
place, the Geneva-based ICRC said.

"They were too weak to stand up on their own. One man was
also found alive, too weak to stand up. In all there were at
least 12 corpses lying on mattresses," it said.
Earth redoubts built by Israeli bulldozers blocked the
streets so the ambulances could not get close. "The wounded had
to be brought out on donkey carts," Pacheco told Reuters.
"This is a shocking incident," said Pierre Wettach, ICRC
chief for Israel and the occupied Palestinian territories.
The ICRC accused Israel of delaying ambulance access to the
area and demanded it grant safe access for Palestinian Red
Crescent ambulances to return to evacuate more wounded.
"The Israeli military must have been aware of the situation
but did not assist the wounded. Neither did they make it
possible for us or the Palestinian Red Crescent to assist the
wounded," he said.

In a written response, the Israeli army said it works in
coordination with international aid bodies "so that civilians
can be provided with assistance" and that it "in no way
intentionally targets civilians".


Media: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, SvD1, SvD2, SvD3,

torsdag 8 januari 2009

Film från Gaza

På the Guardians blogg kan man hitta en dramatisk film från Gaza där en palestinsk kvinna försöker stoppa de israeliska soldaterna från att skjuta mot folkmassan:




Media: DN1, DN2, DN3, DN4SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6

onsdag 7 januari 2009

Vi kommer aldrig att glömma

Tiden går smärtsamt framåt sedan Israel gick över gränsen och slaktens grymheter och avrättningar ökar i samma takt. Efter tolv dagar ökar desperationen från ockupationsmaktens sida, med gårdagens omänskliga övertramp med FN-skolbombningen som bevis på yttersta desperation.

Men något positivt kommer ur detta absurda: rösterna höjs och stödet för folket i Gaza ökar stadigt. Det är helt enkelt omöjligt att inte inse det omänskliga och fascistoida i Israels beteende. Men varje inlägg som uttrycker stöd för det palestinska folket besvaras fortfarande av ett stort antal aggressiva kommentarer. Men kommentarerna luktar också desperation; det biter helt enkelt inte. Att stödet för ett folk som massakeras utan möjlighet till försvar fortfarande tolkas som något politiskt är mest tragiskt. Det är ett stöd för ett folk. Andra människor. Som just nu inför öppen ridå avrättas utan legitim orsak (om det någonsin kan vara legitimt, men krigets logik är absurd). Men folk kommer inte glömma. Det är en annan konsekvens av detta obscena övertramp. Varken våldsdåden i sig eller namnen på de som stödjer dem, både i Sverige och annorstädes ristas in i det kollektiva minnet. Vi kommer aldrig att glömma detta. Varje signatur är registrerad.

Och för ett nyktert och sansat inlägg från den israeliska sidan, läs Avi Shlaims artikel i Guardian.

Uppdatering: Man skulle ju egentligen inte tillåta rasistiska, fascistiska och mestadels anonyma aggressiva kommentarer. I det här fallet behålls dem som ett bevis på den starka obehagliga underliggande tonen som finns i Sverige. Men man kan undra om de som kommenterar ens har läst inlägget, eller speciellt läst Guardian artikeln. Inlägget är ju baserat på att dessa kommentarer är patetiska i sin retorik, speciellt de som inte vågar skriva under med sitt namn.

Media: DN1, DN2, DN3, DN4, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, AB, Approximation, Roya, Biology & politics, Rawia Morra

måndag 5 januari 2009

Only Israel did not get the memo

Gary Younge reflekterar i the Guardian över hur fruktlöst "kriget mot terrorismen" är och varför det är ett krig predestinerat att förloras. Inte bara förloras förresten, utan kriget i sig skapar den "terrorism" man försöker motverka. Skapat i USA, men exporterat över hela världen, och med Israel som en av terrorkrigets starkaste försvarare:

"There is nothing particularly American about this. Like Nike or McDonald's, the war on terror may have started here but it quickly got branded and went global. In the months after the attacks on the World Trade Centre and the Pentagon, everybody wanted a piece of the action. President George Bush found himself in illustrious company. Among others, Zimbabwe's president, Robert Mugabe, and India's former prime minster Atal Bihari Vajpayee sought to ride his coattails to their own version of violent despotism.

However, few nations pursued it with such consistent zeal as Israel. "You in America are in a war against terror," Ariel Sharon said after he left the White House following suicide bombings in Haifa and Jerusalem in December 2001. "We in Israel are in a war against terror - it's the same war."

The trouble is that over the last seven years, the war on terror has been thoroughly discredited - not only morally, but militarily and strategically. Nobody listens to moderates, let alone to reason, when bombs are falling and people are dying. That is as true for the rockets that have killed a handful of Israelis as it is for the barrage of bombs and now tanks that have killed hundreds of Palestinians.

By erasing any prospect of negotiation, the violence did not weaken extremists but emboldened them. Israel may want to boost the moderate Fatah faction which governs the West Bank now. But Hamas's electoral rise was a direct result of the contempt the Israeli's showed them in the past.

Meanwhile, the Iraq war has left Iran - the primary sponsor of both Hezbollah and Hamas - with far more influence in the region than they would have had. On almost every front in almost every part of the world, including in the US, the war on terror is now seen as a colossal mistake. Only Israel did not get the memo. And it is now set to fail for the same reasons that America has."

Media: DN1, DN2, DN3, DN4, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, AB1, AB2, AB3

söndag 4 januari 2009

Försvara massmord?

Slakten är inne på sin 8e dag och har trissats upp till en helt ny nivå med marktrupper och artillerield, och Israels återockupation av norra Gaza verkar nu vara ett definierat delmål. Förutom att mörda så många palestinier som möjligt förstås, och på den fronten har Israel varit osedvanligt framgångsrikt. Israel leder just nu med 460 vs 7 i dödsfall. Föga förvånande förvisso med den absurda överlägsenhet de besitter. Detta ser nu ut att bli ett blodbad av historiska mått, en milstolpe i massmord och etnisk rensning; ett avskyvärt brott mot mänskligheten som kommer att ha problem att injusteras i de västerländska historieböckerna. Det är helt enkelt en svårförstådd ondska i paritet med fascisternas och nazisternas framfart under första halvan av 1900-talet. Hur skall det kunna förklaras i historieböckerna?

Men något som är om möjligt ännu svårare att förklara är västerlandets reaktioner eller icke-reaktioner. Den öppna backning Israel får, eller den tystnad som råder i västopinionen. Man skall inte underskatta detta för betydelsen är ofantligt stor: massmord och etnisk rensning försvaras. Det är på något bakvänt sätt ok att slakta utmärglade och desperata medmänniskor. 

Förutom det mest uppenbara faktumet att vi alla är människor och torde hysa medmänskliga känslor för folket i Gaza så borde vi väl dessutom försöka leta efter fakta, inte köpa propagandan. Så svårt är det inte att se igenom rökridåerna, även om de är massiva. Ett exempel är Niklas Ekdal i dagens DN. Ekdal har överträffat sig själv och de flesta andra i konsten att orwellskt baklängesförsvara slakten av folket i Gaza. Han är, om man orkar skrapa bort allt pretentiöst allegorifjanteri, öppet islamofobisk och rasistisk och har dessutom köpt anti-arab propagandan utan minsta tillstymmelse till kritisk analys. I Ekdals värld  är det fruktsamt att jämföra Ålands bombning av Stockholm med Israels aggression med Gaza; det är inga problem att beskriva Israel som demokratiskt (ja, de har demokratiska val men det måste till lite andra ingredienser); det är helt normalt att antyda att judarna också borde få bomba till sig sina tidigare boplatser; det är helt oproblematiskt att säga om palestinierna att om de bara hade skickat barnen till skolan och gått och arbetat istället för att skjuta raketer så hade allt varit bra; och slutligen, det är helt ok att säga: 

"Detta är ingen advokatyr för israeliska bombningar av tättbefolkade områden med invånare som redan har det svårt - sådant kan aldrig försvaras - utan ett kallt konstaterande"

Det är som att säga: "jag är inte rasist, men....". Man får inte bomba, men det är ändå helt ok. Självklart kan denna slakten inte försvaras, men Israelerna måste för göra det de gör. Ekdal, och många med honom, vet exakt vad de säger även om det är inbakat i nyspråklig dräkt: Vi stödjer denna slakt utan förbehåll (förutom att säga att det aldrig kan försvaras). Samtidigt som de gör det jämställer de sig själva med anhängare till några av historiens värsta massmördare. Hoppas Ekdal och hans bundsförvanter är bekväma med den jämförelsen.

Media: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6SvD1, SvD2, SvD3, SvD4AB1, AB2

fredag 2 januari 2009

Israels spindoctors

Det är skrämmande i sig att en PR-maskin styr över Israels spinnade mediainformation av Gaza attackerna. För 8 månader sedan skapades "the National Information Directorate" i svallvågorna av 2006 års Libanonkrig, och den ofördelaktiga PR det kriget skapade för Israel. En av huvuduppgifterna är att dagligen bestämma de viktigaste budskapen som skall hamras in i den internationella mediabevakningen. Några exempel av budskap som spunnits fram de senaste dagarna har varit att det var Hamas som bröt vapenvilan, att Israel försvarar sin befolkning och att Hamas är en terror organisation. Få internationella journalister har ifrågasatt dessa hel/halv-sanningar och propaganda budskap. En stor utmaning har också varit att försöka försvara eller förklara de "störande" bilder från Gaza som hela tiden produceras.

Men än mer skrämmande är att den uppenbara PR-kuppen görs helt öppet och beskrivs som framgångsrik av sina egna skapare. Chefen för National Information Directorate, Yarden Vatikai, säger:

"In general, we think we are succeeding in getting the message across"

Det är alltså uppenbart att det är inte fakta som de lyckats sprida, utan ett budskap. Man är helt öppet nöjd över att man lurat den största delen av den internationella presskåren.

Media: DN1, DN2, DN3, DN4, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, AB1, Roya