Kärnkraftsfrågan kräver inget panikbeslut

Det är lätt att tolka oppositionens energi- och klimatpaket som ett nja. Det är lätt att säga att det finns inga fasta siffror eller årtal, inga kristallklara besked om hur den svenska energimixen skall se ut om 20 år. Det är som vanligt enkelt att antyda att den rödgröna alliansen verkar icke-trovärdig och självklart att de inte är regeringsdugliga (borgerliga kritiker och styvmoderliga liberala ledarsidor behöver ju inte mycket för att köra det utslitna oppositionen-är-inte-seriösa-och-snart-får-vi-en-kommunist-som-minister-trumfkortet.)

Men då måste man för det första också komma ihåg att den utmaning som energi/klimatfrågan innebär är gigantisk. Definitivt större än småirriterad partipolitik, precis som de rödgröna antyder på DN debatt. Denna utmaning kommer att kräva mycket från alla läger, under en väldigt lång tid. Att underbygga detta med en blocköverskridande överenskommelse är nog inte bara att rekommendera, utan kommer med all säkerhet att krävas. Dessutom skall man komma ihåg att en uppgörelse om kärnkraften inte krävs förrän 2015, då beslut om nybyggnad måste tas. Regeringens uppgörelse är således mer politisk taktik inför valåret 2010 än något annat. Att kräva att den rödgröna oppositionen skall ge ett lika definitivt (och förmodligen dumdristigt) beslut om kärnkraften som alliansen gjorde är bara att kräva mer av fastlåst och enspårig energipolitik i en tid då alla möjligheter måste hållas öppna. Dessutom är det väl definitivt värt att försöka bygga hela det svenska energisystemet på förnybara alternativ. Speciellt som det verkar finnas stora möjligheter att det kommer fungera alldeles utmärkt. Men då måste man akta sig för att låsa fast sig i det uråldriga alternativ, som kärnkraften är.

Så, jo oppositionens energiuppgörelse kan anklagas för att se vag ut. Men om alternativet är att man måste spika fast en energiagenda i dagens osäkra läge så känns ändå den rödgröna vägen mer realistisk. Och mer pragmatiskt.

Populistisk energi

Ja, vem vill egentligen investera i kärnkraft? Det var grumliga vatten att simma i redan från början, men när man dessutom blåser bort den politiska rök-retoriken så börjar det sakta klarna:

1) Upp med handen den kommun som vill bryta uran (för vi måste väl iallafall ansvara för HELA kärnkraftskedjan om vi nu bestämmer oss för kärnkraften. Att importera bränslet, och samtidigt exportera problemen och riskerna med brytningen, är väl ändå i fegaste laget)

2) Opinionen kan mätas på fler än ett sätt tydligen. Men om svenskarna hellre vill ha en utbyggnad av förnybara alternativ så borde väl politikernas beslut reflektera det faktumet. För mängden pengar är inte oändlig (även om många verkar tro det), och vi måste välja ett huvudalternativ. Kärnkraft är inte bara dyrt, det är inte ens populärt.

3) Sverige går mot ett stort, nej förresten, gigantiskt elöverskott på lång sikt. Och det enda vi kan göra är att exportera. 25 Twh. En volym motsvarande hälften av dagens kärnkraftsproduktion skall skickas ner till kontinenten. Hoppas svenska folket vill subventionera det, istället för att progressivt satsa på rena, hållbara och förnybara alternativ.

"Is regular clean clean enough?"

Idag väntas tiotusentals människor samlas i Washington för att demonstrera mot kongressens egna koleldade kraftverk som ses som en symbol för det amerikanska fossilbränsleknarkandet. Sakta men säkert har klimat- och miljö-rörelserna i USA ökat trycket mot den amerikanska regeringen och de starka lobbygrupper som håller kvar USA i det destruktiva fossila samhället. För någon vecka sedan skrev den internationellt erkända klimatexperten James Hansen ett öppet brev till världens ledare där han inte skräder orden:

"Coal-fired power stations are death factories. Close them"

James Hansen uppmanar folk att gå med i demonstrationerna idag. För vår egna och våra barns överlevnads skull.



AB, Roya, Arbetarens klimatblogg

Sveriges elöverskott ökar

Under 2008 minskade efterfrågan på el i Sverige, samtidigt som den tillförda mängden el ökade. Den definitivt största ökningen av tillförd el är vindkraften, vilken ökade med 38%. Detta medförde att Sverige skapade ett överskott av elkraft och exporterade ca 2 Twh el under förra året. Allt enligt Energimyndighetens senaste statistik. Enligt samma myndighet kommer denna exporttrend hålla i sig i överskådlig framtid och dessutom öka. För 2010 kommer exporten ligga på 6,9 Twh enligt deras prognoser (s.35, Energiförsörjningen i Sverige). En annan reflektion från statistiken är att vi minskar vårt beroende av kärnkraften som under 2008 stod för 42% av eltillförseln. Som jämförelse utgjorde kärnkraften 49% av vår elkraft för 10 år sedan.

Man kan dra några generella slutsatser från denna färska statistik:

- vindkraftsutbyggnaden ökar kraftigt
- kärnkraftsberoendet minskar
- exporten av el ökar, dvs vi går mot ett avsevärt elöverskott

Alltså: samtidigt som utbyggnaden av vindkraft har tagit fart och vi minskar beroendet av kärnkraft och exporten av el ökar har alliansen nu beslutat att cementera beroendet av kärnkraft. Inte bara det, man använder dessutom argumenten att Sverige är beroende av import av el och att basindustrin inte kan överleva utan kärnkraft. Stämmer detta verkligen överens med den senaste statistiken?

DN1, DN2, SvD1, AB, Approximation, Dan Josefsson

"Viktig del saknas"

Jo, den delen känns småviktig, iallafall viktig nog att diskuteras innan man tar beslut om att bygga nytt. Två utdrag:

"Under de senaste decennierna har vi byggt upp ett system med anläggningar för att ta hand om olika typer av avfall. En viktig del saknas dock fortfarande - ett slutförvar för det använda kärnbränslet" Svensk Kärnbränslehantering AB

"Det använda kärnbränslet är långlivat och högaktivt och kommer från kärnkraftsverkens reaktorhärd. Det betyder att bränslet är farligt för människa och miljö under lång tid, tusentals år framåt" Strålsäkerhetsmyndigheten

Frågan är om svenska folket är bekväma med att energifrågan blir ett taktikspel mellan blocken för att kortsiktigt fånga röster. Det finns ingen kortsiktighet med beslut som påverkar oss i hundratusen år. Hur demokratiskt är det att inte debattera energifrågan på djupet, och varför jobbar inte staten med informations- och upplysningskampanjer för att låta svenska folket själva göra sig en uppfattning? Om det någonsin är viktigt att inte blint lyssna och tro på karriärspolitiker och ledarskribenter så är det nu. Energifrågan och Sveriges hållbara framtid är mycket viktigare än så. 

DN1, DN2, SvD1, SvD2, SvD3, AB1, AB2

Förnybar energianvändning ökar i Sverige

Efter alliansens energiuppgörelse förra veckan sattes förhoppningsvis ett frö till en mer grundläggande och givande debatt om Sveriges energi- och klimatpolitik. Då kan det vara viktigt att peka på källor till statistik över utvecklingen av energisystemet i Sverige, speciellt som vissa debattörer kan försöka att använda statistiken för att driva sina egna politiska linjer. Den statliga myndighet som ansvarar för energifrågor är Energimyndigheten, som varje år producerar en rapport som heter Energiläget där utvecklingen av det svenska energisystemet beskrivs i detalj. Rapporten Energiläget är obligatorisk läsning för alla som vill studera det svenska energisystemet och dess utveckling och skaffa sig en uppfattning om dess framtid och hållbarhet.

Sen till ett exempel när opinionsbildare försöker använda statistik för att driva egna poänger. Fredrik Malm (FP) har gjort ett inlägg på sin blogg angående den del förnybar el som ersatt den kärnkraftsel som Barsebäck producerade och pekar på att den förnybara elen har minskat och drar slutsatsen att Socialdemokraterna på grund av det blundar för verkligheten. Fredrik Malm säger:

"Sanningen är dock att den svenska förnybara elproduktionen inte ökat sedan Barsebäck stängdes, det har däremot vår import av el. Det visar ännu en gång att socialdemokraterna i sin energipolitik blundar för verkligheten."

Detta är en naiv slutsats att dra. För det första har den förnybara elproduktionen ökat med 6.2 Twh mellan 2002 och 2007. Men beroende på vilka år man väljer att jämföra blir såklart resultatet annorlunda. Men sedan är analysen alldeles för ytlig; man måste analysera hela energitillförslen, inte bara eltillförslen. För om vi ser till andelen av förnybar energi (alltså inte bara el utan även värme och transport) så ser bilden markant annorlunda ut: den har kontinuerligt ökat och de senaste åren mer än tidigare (se s.60 i Energiläget 2008). Detta beror på att industrin har utvecklat sin värmeproduktion där en stor del är förnybart och att fjärrvärmesystemet utvecklats mot förnybara alternativ. Detta är indirekt en effekt av att kärnkraften fasades ut vilket tvingade energikonsumenter/producenter att utveckla alternativa energikällor. Därför kan man inte alls dra slutsatsen att kärnkraften inte ersatts av förnybar energi, utan snarare tvärtom: det är precis det den har. Men det vill förmodligen den kärnkraftskramande Folkpartisten Fredrik Malm blunda för, eftersom det inte passar in i hans argumentation. Men detta visar inte bara på hur statistik kan utnyttjas om den används selektivt, utan hur katastrofalt det kan visa sig vara att satsa på kärnkraft om man vill utveckla ett förnybart och hållbart energisamhälle.

DN1, DN2, DN3, DN4, SvD1, SvD2, SvD3, AB1, AB2,