Expressens farlighet

Expressen luftar i dagens ledare "Farlig flathet" den klassiska upprördheten inför ungdomens förfall. Man efterlyser hårdare tag mot unga brottslingar med anledning av en rapport från Brottsförebyggande rådet om polisens och socialtjänstens reaktioner gentemot personer under 15 år som begår brott.

Expressens scoop är att de unga ligisterna nästan aldrig får någon reaktion från polisen i form av förhör, inte ens ett hederligt nyp i örat eller en åthutning. Denna farliga flathet leder enligt Expressen till att slynglarna växer upp till livsstilskriminella (jo det står faktiskt så). Det skojiga i sammanhanget är att polisen inte har rätt att utreda och förhöra personer under 15 år, alltså barn, annat än under vissa mycket speciella omständigheter. Dessutom finns det inget stöd för tesen att tidigt agerande från rättsväsendet leder till en bättre utveckling för barnen. Forskning visar istället motsatsen. Nordamerikansk forskning från 2003 visade att 13-14-åringar som varit föremål för ett polisingripande oftare begick brott i 20-årsåldern än jämnåriga som begått samma typ av brott men inte gripits av polisen (Bernburg & Krohn, Labeling, life chances and adult crime: The direct and indirect effects of official intervention in adolescence on crime in early adulthood). Detta kopplas till välkända kriminologiska teorier om stämpling, vilket också nämns i Brå:s rapport. Det är alltså både olagligt och skadligt, men det väljer såklart Expressen att ignorera.

Det som är farligt är således snarare att sprida den här sortens idéer, att lösningen på brottslighet stavas mindre daltande och hårdare tag mot patrasket, snarare än stöd och sociala insatser. Det banar väg för en repressiv politik med ökade befogenheter och (ännu) mer resurser till rättsväsendet samtidigt som klassiska åtgärder som fungerar preventivt mot brottslighet; jämlikhet, välfärd och sociala insatser, får stryka på foten. Det är dock farligt.