Efter navelskåderiet

Den traditionella nationalekonomiska vetenskapen som forskats och lärts ut på universiteten borde uppenbarligen för länge sedan ha utsatts för kritisk granskning, både utifrån och från de egna leden. Istället har utveckling gått åt andra hållet under de senaste decennierna: till ett kroniskt navelskåderi och upplyftande av den neoklassiska modellen till upphöjd sanning. Avsaknaden av en fruktsam analys av dagens ekonomiska kris är inte bara ett exempel på den neoklassiska inriktningens verklighetsfrånvaro, det är snarare ett faktum att den traditionella nationalekonomiska "vetenskapen" har fördjupat krisen och har således delvis orsakat den. Den maktbubbla som skapats i symbios mellan universiteten och affärlivet grävde sin egen grop genom avsaknaden av inåtvänd kritik och frånvaron av verklighetsbaserad analys.

Men det finns intressanta, upplysande och inspirerande alternativ till den neoklassiska skolan. Ett exempel är den växande rörelse som kallas Post-Autistic Economics Movement (PAECON) och skapades av ekonomistudenter i Paris år 2000. Hela rörelsens skapande uppstod i studenternas frustration med mainstream-nationalekonomins haltande förklaringsmöjligheter. Rörelsen är nu världsomspännande och växande. Det spårberoende den traditionella nationalekonomiska vetenskapen har skapat under decennier av hegemoni är självklart kolossalt, men i ljuset av den kris vi nu genomlever och den post-autistiska rörelsens öppenhet och höga förklaringsgrad borde öppna för ett starkt ifrågasättande av den traditionella skolan. När dessutom hela "debatten" utgår från att det är ett fåtal giriga personer med höga bonusar som skapat krisen behöver vi fler systemkritiska verktyg att förklara med. Krisen skapades av ett illa fungerande system, inte av isolerade händelser inom systemet.

Besök deras hemsida och bli gratis medlem till deras nyhetsbrev. Där finns mycket inspirerande läsning.

DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, SvD1, SvD2, AB1