Vem vill investera i kärnkraft?

Med ett elpris i norden som har halverats sedan september och med ett avsevärt överskott av el prognosticerat av Energimyndigheten blir alla investeringar i elproduktion minst sagt problematiska. Investeringar i förnybara alternativ överlever enklare genom att den förnybara elproduktionen får stöd av elcertifikatssystemet, där elproducenter erhåller ett certifikat för varje mwh producerad el av förnybart ursprung, som senare kan säljas till marknadspris. Detta styrmedel har visat sig vara livsviktigt för utbyggnaden av förnybar elproduktion och har sakta men säkert gett genomslag i den svenska energimixen. Ett uppenbart exempel på att marknaden behöver styras i rätt riktning, eftersom den totalt misslyckas med att hantera externaliteter såsom en förstörd miljö eller en uppvärmd planet.

Men vad händer med kärnkraftsutbyggnaden? Det enorma kapital som krävs för investeringar i ny kärnkraft kräver att man kan prognosticera med ett stabilt och helst ganska högt elpris på längre sikt. Och om man tittar på erfarenheterna från Finland blir man inte optimistisk. Prislappen för den nya reaktorn Olkiluoto, OL3, ligger nu på runt 50 miljarder och bygget är minst 3 år försenat. Det är ungefär lika mycket som det kostade att bygga de 12 svenska reaktorerna en gång i tiden.

Kanske blir alliansens beslut om nybyggnad tandlöst, då det inte bara utifrån ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv ter sig dumdristigt, utan även ekonomiskt?

DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6

Vård enligt klass

Ett år efter införandet av Vårdval Stockholm börjar det riktigt obehagliga effekterna av systemet göra sig smärtsamt påminda. Eller snarare: väldigt snabbt lider ett stort antal människor pga vårdvalets utformning. Och de som lider är de som är sjukast och inte kan betala. Eller bor i "fel" område. 

Välfärd kommer aldrig att fungera utan en gedigen klassanalys. Samtidigt som vi väljer ett system som Vårdval Stockholm, väljer vi att bortse från att samhället är uppdelat i klasser. Självklart kan vi välja att bortse från det faktumet, men då kan vi inte sen förvånas över de effekter som i längden blir outhärdliga för samhället i stort, men i synnerhet för de utsatta. Endast en liten grupp kommer att tjäna på systemet; så är det programmerat. Och effekterna av Vårdval Stockholm är egentligen bara ett typiskt exempel på något som inte borde förvåna någon. För antingen är de effekter vi nu ser planerade, eller så inbegrep man inte klassbegreppet i analysen. Svårare än så är det inte. 

Annars kan man alltid försöka analysera nedanstående fakta från dagens DN, utan att applicera klassbegreppet:

På Rinkeby vårdcentral har personalstyrkan halverats på ett år samtidigt som arbetsbelastningen bedöms ha ökat med 43 procent.

Nykolonialismens dödsoffer

Vi har tidigare beskrivit hur det sydkoreanska företaget Daewoo Logistics köpte upp jordbruksmark på Madagaskar, och hur detta kan ses som en nystart på den koloniala eran i energi/klimatproblematikens tid. Idag beskriver DN (endast papperstidningen) att våld och oroligheter har skjutit upp affären. Konflikten mellan anhängare till regeringen och oppositionen har skördat mer än 125 dödsoffer, och enligt analytiker har Daewoo kontraktet varit en utlysande faktor till det politiska våldet. SvD rapporterar att en statskupp hotar Madagaskar. Utvecklingsekonomen Stefan de Vylder säger till DN:

"Dessvärre tror jag att den här företeelsen kommer att bli ännu vanligare när finanskrisen klingar av och priset på råvaror och mat stiger. Flera storbolag och stater vill säkra importen av råvaror till det egna landet. (...) Ofta är mutor inblandade i sådana här affärer och regeringar eller stora företag söker sig i många fall till diktaturer. Detta bäddar för en otrevlig form av nykolonialism"

SvD1, SvD2, DN1, DN2

Vem bestämmer Sveriges energipolitik?

Vem gav det statliga energibolaget (dvs det svenska folkets energibolag) mandatet att aggressivt köpa upp kontinentala energibolag för 100 miljarder SEK? Den största affären någonsin inom det svenska näringslivet. Helt finansierat av svenska folket. Och företaget vi köper (holländska Nuon) har en elproduktion som till över 1/3 är baserad på kolkraft; alltså ökar Vattenfall sin växthusgasproduktion väsentligt. Och det hela rättfärdigas som en affär som är bra för miljön. Eller, som Lars G Josefsson säger: "Vi ser det ju som ett sätt för oss att skynda på processen att rena elen här i Nederländerna."

Men samtidigt står vi inhemskt inför väldigt stora utmaningar på energiområdet. Detta kommer också att kosta pengar, speciellt om man skall våga satsa progressivt. Vi väljer nu att satsa på kolkraft på kontinenten. Som sagt: vem gav Vattenfall mandatet att styra investeringarna åt det hållet? För det känns mer som ett one-man-mission när Lars G säger att detta är "en av de största händelserna i min karriär"

DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, SvD1, SvD2, SvD3

Galen på Guantanamo

I gårdagens SvD finns ett bra reportage om USA:S fångbas på Kuba - Guantanamo. Det bygger på en intervju med en fångvaktare och visar att man kan bli tokig av att vara delaktig i systematiska grymheter och tortyr.

Kapitalismen försöker överleva

I senaste nyhetsbrevet från Transnational Institute (TNI) skriver Walden Bello om kapitalismens krampaktiga överlevnadsförsök och hur systemet förändrats genom tre räddningsuttryckningar. Först den nyliberala omstruktureringen, sen globaliseringen och till sist den finansiella ingenjörskonsten. Nästa steg är mer oklart.

DN1, DN2, DN3, SvD1, SvD2

Moderaternas historia

En återanvändning (från Motvallsbloggen och Jinge), men en lista som är väl värd att upprepas. Tidigare Allmänna valmansförbundet, Högerns riksorganisation samt Högerpartiet. Idag de Nya moderaterna, men vill gå för vår tids arbetarparti:

(M) röstade:
1904–1918: Nej till allmän rösträtt.
1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet.
1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.
1919: Nej till kvinnlig rösträtt.
1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
1923: Nej till åtta timmars arbetsdag.
1923: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
1927: Nej till folkskolereform.
1931: Nej till sjukkassan.
1933: Nej till beredskapsarbete.
1934: Nej till a–kassa.
1935: Nej till höjda folkpensioner.
1938: Nej till två veckors semester.
1941: Nej till sänkt rösträttsålder.
1946: Nej till fria skolmåltider.
1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring.
1947: Nej till allmänna barnbidrag.
1951: Nej till tre veckors semester.
1953: Nej till fri sjukvård.
1959: Nej till ATP.
1960–talet: Ja till apartheid. Moderaterna tog avstånd från alla sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika och var emot det svenska stödet till ANC.
1963: Nej till fyra veckors semester.
1970: Nej till 40–timmars arbetsvecka.
1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63.
1974: Nej till fri abort. Den 29 maj 1974 röstade riksdagen ja till fri abort, vilket resulterade i den svenska abortlagen som låter kvinnan själv besluta om abort upp till den 18 graviditetsveckan. Moderaterna röstade nej.
1976: Nej till femte semesterveckan.
1983: Nej till löntagarfonderna.
1994: Nej till partnerskapslag för homosexuella.
1998: Nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU. EU–parlamentet röstade för ett erkännande av homosexuellas rättigheter, men de moderata ledamöterna röstade nej.
2003: Ja till Irakkriget. Alla riksdagspartier demonstrerade mot och kritiserade Irakkriget utom just moderaterna.
2004: Ja till sänkt a–kassa och sjukpenning.
2006: Nej till gröna jobb.
2006: Nej till sex timmars arbetsdag.
2006: Nej till upprustning av offentliga sektorn.
2006: Nej till höjd a- kassa.
2006: Ja till sänkt a-kassa.
2006: Nej till höjd sjukersättning.
2007: Ja till sänkt sjukersättning.
2008: Ja till FRA-lagen
2009: Ja till IPRED-lagen

DN1, DN2, SvD1, SvD2, SvD3, AB

Billströms spel del 2

Förutom de insinuanta rasistiska delarna av Billström med fleras förslag finns åtminstone tre förslag som direkt strider mot lika rättighetsperspektivet:

1. Möjligheten att uppbära samhällets ekonomiska stöd oavsett var man väljer att bosätta sig vill moderaterna ta bort. Men inte för svenskar, bara för invandrare.

2. Kraven på att kunna svenska för att få medborgarskap ska inte gälla för svenskar, bara för invandrare.

3. Att införa möjligheten att fråntas medborgarskapet gör att det kommer finnas två sorters medborgarskap. Det ena lyxiga sorten är förbehållet människor födda i Sverige och kan inte fråntas dem, det andra B-varianten gäller i princip alla som inte är födda i Sverige och som är medborgare i något annat land. Det är ett villkorat medborgarskap. Kom också ihåg att människor som flyr undan förtryck inte sällan måste skaffa falska identitetshandlingar för att fly, alternativt helt saknar sådana vid flykttillfället (kan såklart vara farligt att bära sitt riktiga pass).

Att sedan hela programmet grundar sig på idén om att det finns ett ”vi” som ska integrera och ett ”dom” som ska integreras visar dels på en symbolisk tudelning av befolkningen och dels på att man tror att ”de” inte har samma intresse som ”oss” av att försörja sig och leva ett vanligt liv. Att rasismen i samhället är orsaken till lägre grad av sysselsättning bland vissa grupper människor tycks inte föresväva moderaterna. Istället måste det vara deras eget fel. Då blir den logiska (moderata) slutsatsen att ”vi” måste tvinga ”dem” till att jobba och hitta lämplig bostad.

Billströms spel

Det är något obehagligt uppfriskande med Billströms utspel på DN Debatt. Man är öppen med sin oförståelse för människors situation, behov och mänskliga värde. Eller enklare: man är öppet rasistisk.

Det finns ingen större uppsida i att analysera texten, speciellt som det är i stort sett en kopia på tidigare utspel, men det finns en röd tråd som kan vara värd att nämna. Man får nämligen känslan av att i Billströms värld är människor reducerade till spelpjäser med ett visst arbetskraftsvärde. Dessa pjäser skall sedan flyttas över spelbrädet till de rutor där de tjänar ett syfte, för att optimera sina egna värden. Men i det här spelet definieras värdet endast utifrån en arbetsköpares synpunkt och bygger på ett kravförhållande, för det finns ingen garanti att pjäsen stannar på rätt ruta. Människor är ju inget man kan lita på tänker Billström, speciellt inte invandrande människor från andra kulturer.

DN1, DN2, DN3, SvD, AB1, AB2

Alliansens kriminalpolitik pulveriseras

På DN Debatt idag fullkomligt pulveriserar kriminologiprofessornerna Henrik Tham och Hans von Hofer regeringens beställningsutredning om skärpta straff för våldsbrott, den s.k. straffnivåutredningen. Utredningen som föreslår hårdare straff för våldsbrott gör det inte för att våldsbrotten ökat eller för att man tror att hårdare straff fungerar avskräckande (forskningen stödjer inte något av detta) utan för att offren för våldsbrott sägs lida mer idag än förr. Tham och von Hofer konstaterar först att straffen redan i praktiken skärpts avsevärt och undrar sen på vilket sätt hårdare straff för förövaren innebär ett minskat lidande eller bättre stöd för brottoffren? Om man vill satsa resurser på brottsoffer och brottsförebyggande arbete, borde pengarna hellre satsas på exempelvis stöd till brottsofferjourer, målsägandebiträden, brottsskadeersättning eller psykiatrisk vård för gärningsmän?

Sveriges elöverskott ökar

Under 2008 minskade efterfrågan på el i Sverige, samtidigt som den tillförda mängden el ökade. Den definitivt största ökningen av tillförd el är vindkraften, vilken ökade med 38%. Detta medförde att Sverige skapade ett överskott av elkraft och exporterade ca 2 Twh el under förra året. Allt enligt Energimyndighetens senaste statistik. Enligt samma myndighet kommer denna exporttrend hålla i sig i överskådlig framtid och dessutom öka. För 2010 kommer exporten ligga på 6,9 Twh enligt deras prognoser (s.35, Energiförsörjningen i Sverige). En annan reflektion från statistiken är att vi minskar vårt beroende av kärnkraften som under 2008 stod för 42% av eltillförseln. Som jämförelse utgjorde kärnkraften 49% av vår elkraft för 10 år sedan.

Man kan dra några generella slutsatser från denna färska statistik:

- vindkraftsutbyggnaden ökar kraftigt
- kärnkraftsberoendet minskar
- exporten av el ökar, dvs vi går mot ett avsevärt elöverskott

Alltså: samtidigt som utbyggnaden av vindkraft har tagit fart och vi minskar beroendet av kärnkraft och exporten av el ökar har alliansen nu beslutat att cementera beroendet av kärnkraft. Inte bara det, man använder dessutom argumenten att Sverige är beroende av import av el och att basindustrin inte kan överleva utan kärnkraft. Stämmer detta verkligen överens med den senaste statistiken?

DN1, DN2, SvD1, AB, Approximation, Dan Josefsson

"Viktig del saknas"

Jo, den delen känns småviktig, iallafall viktig nog att diskuteras innan man tar beslut om att bygga nytt. Två utdrag:

"Under de senaste decennierna har vi byggt upp ett system med anläggningar för att ta hand om olika typer av avfall. En viktig del saknas dock fortfarande - ett slutförvar för det använda kärnbränslet" Svensk Kärnbränslehantering AB

"Det använda kärnbränslet är långlivat och högaktivt och kommer från kärnkraftsverkens reaktorhärd. Det betyder att bränslet är farligt för människa och miljö under lång tid, tusentals år framåt" Strålsäkerhetsmyndigheten

Frågan är om svenska folket är bekväma med att energifrågan blir ett taktikspel mellan blocken för att kortsiktigt fånga röster. Det finns ingen kortsiktighet med beslut som påverkar oss i hundratusen år. Hur demokratiskt är det att inte debattera energifrågan på djupet, och varför jobbar inte staten med informations- och upplysningskampanjer för att låta svenska folket själva göra sig en uppfattning? Om det någonsin är viktigt att inte blint lyssna och tro på karriärspolitiker och ledarskribenter så är det nu. Energifrågan och Sveriges hållbara framtid är mycket viktigare än så. 

DN1, DN2, SvD1, SvD2, SvD3, AB1, AB2

Vill vi lösa problemet nu eller i framtiden?

Om man vågar satsa på mer progressiva energilösningar och inte skjuter problemen framför sig så kommer resultaten uppenbarligen med tiden. I brittiska The Guardian kan man läsa att i Spanien har volymen vindkraftsproducerad el nått rekordnivåer samtidigt som spotpriserna på el sjunkit med över 10%. Den 22 januari producerades över 11 GW vindkraftselectricitet vilket täcker mer än en fjärdedel av den spanska efterfrågan (och för att relatera till Sverige: det skulle täcka runt hälften av den svenska lasten en kall vinterdag). Spanien har nu nästan 17 GW installerad vindkraftskapacitet. I Sverige ligger vi runt 1 GW. Samtidigt är den installerade kapaciteten kärnkraft 9 GW i Sverige, alltså runt hälften av Spaniens vindkraftskapacitet. Spanjorerna kan alltså producera mer vindkraft än svenskarna kan producera kärnkraft vissa dagar.

Men de långsiktiga lösningar som krävs för energiproblematiken rimmar illa med "politikens logik och tidsrymd", som Hans Bergström uttrycker det i DN. Satsningen i Spanien startades för många år sedan, och den uppenbara återbäringen syns först nu. Men det ändrar inte problematikens struktur: vi måste satsa nu även om de reella effekterna slår in några mandatperioder in i framtiden. Och då står vi inför ett konkret val: vill vi progressivt lösa energi/klimatfrågan eller vill vi fortsätta i de gamla urtjänade spåren och göra en jättesatsning på kärnkraft. Per Kågeson reflekterar över detta i dagens SvD:

"Trots att Sverige redan producerar mer kärnkraft per invånare än något annat land i världen ger regeringen nu bolagen tillstånd att bygga ut kärnkraften med mer än 50 procent så länge inte antalet reaktorer ökar. Den svenska linjen är inte långsiktigt hållbar – i varje fall inte om en stor del av världen skulle följa vårt höga exempel. Ökad användning av kärnkraft riskerar att leda till krav på upparbetning, storskalig hantering av klyvbart material och risk för kärnvapenspridning. Dessutom framstår brytning av uranfyndigheterna i Billingen och på andra håll i vårt land som en logisk konsekvens av den nya politiken.

Vårt utnyttjande av kärnkraften borde minska, inte öka."

DN1, DN2, DN3, DN4, AB1, SvD1

Förnybar energianvändning ökar i Sverige

Efter alliansens energiuppgörelse förra veckan sattes förhoppningsvis ett frö till en mer grundläggande och givande debatt om Sveriges energi- och klimatpolitik. Då kan det vara viktigt att peka på källor till statistik över utvecklingen av energisystemet i Sverige, speciellt som vissa debattörer kan försöka att använda statistiken för att driva sina egna politiska linjer. Den statliga myndighet som ansvarar för energifrågor är Energimyndigheten, som varje år producerar en rapport som heter Energiläget där utvecklingen av det svenska energisystemet beskrivs i detalj. Rapporten Energiläget är obligatorisk läsning för alla som vill studera det svenska energisystemet och dess utveckling och skaffa sig en uppfattning om dess framtid och hållbarhet.

Sen till ett exempel när opinionsbildare försöker använda statistik för att driva egna poänger. Fredrik Malm (FP) har gjort ett inlägg på sin blogg angående den del förnybar el som ersatt den kärnkraftsel som Barsebäck producerade och pekar på att den förnybara elen har minskat och drar slutsatsen att Socialdemokraterna på grund av det blundar för verkligheten. Fredrik Malm säger:

"Sanningen är dock att den svenska förnybara elproduktionen inte ökat sedan Barsebäck stängdes, det har däremot vår import av el. Det visar ännu en gång att socialdemokraterna i sin energipolitik blundar för verkligheten."

Detta är en naiv slutsats att dra. För det första har den förnybara elproduktionen ökat med 6.2 Twh mellan 2002 och 2007. Men beroende på vilka år man väljer att jämföra blir såklart resultatet annorlunda. Men sedan är analysen alldeles för ytlig; man måste analysera hela energitillförslen, inte bara eltillförslen. För om vi ser till andelen av förnybar energi (alltså inte bara el utan även värme och transport) så ser bilden markant annorlunda ut: den har kontinuerligt ökat och de senaste åren mer än tidigare (se s.60 i Energiläget 2008). Detta beror på att industrin har utvecklat sin värmeproduktion där en stor del är förnybart och att fjärrvärmesystemet utvecklats mot förnybara alternativ. Detta är indirekt en effekt av att kärnkraften fasades ut vilket tvingade energikonsumenter/producenter att utveckla alternativa energikällor. Därför kan man inte alls dra slutsatsen att kärnkraften inte ersatts av förnybar energi, utan snarare tvärtom: det är precis det den har. Men det vill förmodligen den kärnkraftskramande Folkpartisten Fredrik Malm blunda för, eftersom det inte passar in i hans argumentation. Men detta visar inte bara på hur statistik kan utnyttjas om den används selektivt, utan hur katastrofalt det kan visa sig vara att satsa på kärnkraft om man vill utveckla ett förnybart och hållbart energisamhälle.

DN1, DN2, DN3, DN4, SvD1, SvD2, SvD3, AB1, AB2,

Om sannolikhet

Kalla det bakåtsträvande och omodernt (eller o-maudernt) om du vill. Men var är debatten? Om riskerna, nersidorna, uppsidorna, baksidorna och framför allt sannolikheterna? När blev en öppen debatt något som skall föraktas?


DN1, DN2, DN3, SvD1, SvD2, AB

Vardag i Hebron

Sveriges Kristna Råd arrangerar Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel där svenskar får möjligheten att i 3 månader uppleva hur det är att leva under den israeliska ockupationen. Man följer palestinska skolbarn till skolan och jobbar som observatör vid de otaliga gränsövergångarna. I det senaste nyhetsbrevet får man en inblick hur det är att leva under den israeliska ockupationen, och hur situationen anpassats efter händelserna i Gaza. Johanna Bogren beskriver hur det är att promenera runt i Hebron:

"Över mig finns ett nät, som samlar upp sopor, sten, flaskor med urin och annat skräp som de israeliska bosättarna ibland slänger ner mot palestinier som rör sig på gatan. (...) Det är vardag i Hebron för en palestinier att få en balja diskvatten över sig, men en sten som landar i min närhet är för palestinierna en katastrof. Det är vardag i Hebron att barnen attackeras med bräder och sten på vägen till skolan, men förfärligt om en bosättare skriker efter mig."

Varför var kärnkraftsbeslutet "historiskt"?

Gårdagens energiöverenskommelse benämndes som "historisk" så många gånger och av så många i alliansen att man till slut kunde tro att den var historisk. Och det var den väl iochförsig också, på sina sätt:

- gårdagens energisamarbete kommer att gå till historien som höjden av kohandel. Att sedan kalla det kompromiss och sälja in det som att kompromisser är något positivt för alla, ändrar ingenting. Troligtvis har Reinfeldt blivit fixerad av begreppet enighet, och gör allt för att alliansen skall se enig ut, även om det betyder att alla partigränser suddas ut. Alliansen blir sakta men säkert en stor suddig liberal massa.

- beslutet om kärnkraften är också historiskt som beslutet då Sverige valde att skjuta energifrågan och hållbarhetsfrågan framåt några generationer. Det är historiskt i sin icke-progressivitet.

- men det som är mest historiskt med gårdagen är ändå att Maud Olofssons når nya höjder i orwellskt nyspråk. För det kvittar hur många gånger man läser hennes uttalande, det finns helt enkelt ingen logik i det: "Centerpartiet har inte ändrat åsikt när det gäller kärnkraften. Men....". Eller som Badlands Hyena uttrycker det angående den ologiska Centersvängen: "Det är detta som är historiskt. Att partiet gått från Bondepartiet över Landsbygdspartiet Centerpartiet till att äntligen skaffa sig en stureplansstyle. Välkommen till storstan, kusinen från landet!"

Sen frågar sig Henrik Brors i DN korrekt varför beslutet om kärnkraften togs just nu. När investeringarna i förnybart precis kommit igång. När Sverige kommer att ha ett ganska substantiellt energiöverskott de närmaste åren. Men svaret blir nog igen att det är fixeringen av enighet som kör över allt annat. Dessutom vill Reinfeldt säkert vara strategisk: han har sett att opinionen sakta har vänt i kölvattnet av klimathotet och att en större del av de fackligt anslutna i dessa osäkra tider backar kärnkraften. Då kan beslutet vara ett sätt att söndra och härska. Splittring av oppositionen är således viktigare än beslutet i sig.

DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, SvD1, SvD2, SvD3, AB1, AB2, AB3, Ett hjärta rött

”Resultat av bristande omdöme”

”Resultat av bristande omdöme” säger rikspolischefen Bengt Svensson om poliserna i Rosengård som pratat om ”blattajävel” och hur de till sterilitet ska spöa ”den lille jävla apajäveln”. Mycket märklig beskrivning av öppet rasistiska uttalanden från poliser. ”Resultat av rasismen i poliskåren” borde väl ha varit en mer korrekt beskrivning. Men det förstås, det skulle aldrig en chef inom polisen tillstå, han kör på det gamla rötäggsförklaringen. Det är inget i polisorganisationen, det är enskilda rötägg. Med den förståelsen är det också begripligt att man nyligen lagt ner blocket med hatbrott och jämställdhet på polisutbildningen.

Nabila Abdul Fattah skriver om polisen på sin blogg: Jag har aldrig tänkt att “Gud vilken lättnad att polisen är här” Snarare har det varit en klump i magen, nervositet, väntan på att någon av dom blåklädda människorna bara ska få en flipp och börja slå, helt utan anledning. Och detta är när jag inte har gjort någonting!

Jag kommer att tänka på utredningen av det rasistiskt motiverade mordet på Stephen Lawrence i England på 90-talet. Där konstaterade utredaren MacPherson i sin rapport i efterhand att polisens slarv som lett till friande domar inte var utslag av enskilda fördomsfulla rötägg utan av en”institutionell rasism” i poliskåren. När får vi en sån analys här?

Död åt marknadsliberalismen!

LO har i en rapport analyserat inkomstskillnader mellan arbetare och toppdirektörer inom näringslivet mellan 1950 och 2007. Löneskillnaderna har aldrig tidigare varit så stora som nu säger Lundby-Wedin på DN Debatt . Även om det är en ganska polariserad jämförelse som inte säger så mycket om klyftorna bland de stora folklagren, så visar den samma tendens som de mer nyanserade måtten på inkomstskillnader. SCB mäter sedan 1950 inkomstskillnader med den sk Gini-coefficienten. Den visar från 1950 till 1980 på minskade inkomstklyftor i Sverige. I början av 1980-talet vände trenden och vi är i dagsläget i stort sett tillbaka vid utgångsläget 1950. Den uppenbara slutsatsen är att den svenska socialdemokratiska utjämningspolitiken faktiskt hade effekt på den ekonomiska ojämlikheten, fram till att marknadsliberalismen slog igenom under 80-talet, vilken istället ökade klyftorna. Att marknadsliberalismen dessutom inte är en garant för en stabil ekonomi (utan snarare tvärtom) har nu också blivit uppenbart. Marknadsliberalismen är död, död åt marknadsliberalismen!

Rapporteras också i AB och ROD.

Kärnkraft är dåtid

Så, alliansen bestämde sig till slut för att inte satsa på en förnybar och hållbar energiutvecklingen i Sverige. Att välja kärnkraft just nu, när vi står inför utmaningen att fasa ut det fossila samhället och äntligen satsa på ett genomtänkt långsiktigt energialternativ är inget annat än idioti. Sverige, som dessutom har utmärkta förutsättningar för utbyggnad av förnybart, och ligger redan långt fram internationellt, har en chans att bli en progressiv energination, en internationell förebild. Peter Eriksson (MP) har helt rätt när han säger att detta är "ett sabotage mot omvandlingen av ett nytt energisystem".

Men man väljer kärnkraften. Detta centraliserade, dyra, segplanerade och osäkra alternativ, som dessutom inte är så CO2-rent som antyds när man analyserar hela livscyklen. Dessutom tvärsemot ett tidigare riksdagsbeslut. En efter en har de borgerliga partierna anpassat sig, ställt sig på rad och övergivit sina värderingar. Fast bäst på att vända sina grundvärderingar och sin väljarbas ryggen är ändå Centern. Ett parti som historiskt sett baserats på gröna decentraliserade lösningar, och stolt drivits av en landsbygdssrörelse, toppstyrs nu av ett ungt okvalificerat gäng från Stockholm. Förhoppningsvis väcker detta upp de få gräsrötter som fortfarande existerade i Centern och splittrar partiet.

För det enda som är säkert med att Sverige väljer kärnkraften är att satsningar på ALLA andra energialternativ kommer att marginaliseras. Det betyder mycket mindre investeringar på vind, sol, småskaligt vatten, torv, stubbar, flis och alla andra förnybara alternativ som Sverige bör satsa heljärtat på. Den lokalisering som är livsnödvändig för ett långsiktigt hållbart samhälle, och som vi ändå kommer att behöva gå igenom, skjuts nu helt onödigt på framtiden. Och de jobbtillfällen som skulle skapats av denna gröna transformation kastas bort. Om vi vill skjuta energiproblematiken 50 år framåt, till nästa generation, då är kärnkraft det perfekta alternativet. Om vi vill cementera vår energiproblematik, då skall vi definitivt välja kärnkraft.

Idag väljer vi dåtiden.

DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, AB1, AB2, AB3, AB4

Jag blir så trött på Folkpartiet

Igår skrev Folkpartiets rättspolitiska och socialpolitiska talesperson på SVD om ungdomsbrottslighet. Där ondgör de sig över att barn inte kan åtalas och straffas. Det är ”vuxenvärldens oförmåga att sätta gränser” som är problemet i deras ögon. Att inte sätta ner foten gentemot de brottsliga ungdomarna mellan 10 och 14 år är enligt dem ”orsaken till att så många mellan 15 och 17 år utsätts för våld”

Inga källor till påståendena nämns, inte ens en rimlig argumentation för varför det skulle förhålla sig på det viset finns. Det är kanske inte konstigt egentligen eftersom de enda forskningsresultat som finns i frågan visar antingen på ingen effekt eller på negativ effekt av att straffa barn (se tex Bernburg & Krohn, 2003, Labeling, life chances and adult crime: The direct and indirect effects of official intervention in adolescence on crime in early adulthood, liksom programmet Scared Straight). Sen känns det onekligen som om FP uttalar sig som om ungdomsbrottslighet vore ett ökande problem. Det lustiga är att ungdomsbrottslighet funnits i generationer och inte ökat de senaste decennierna enligt Brottsförebyggande rådet.

FP undrar ”hur vi [kan] acceptera att många barn idag blir ett papper i en pärm på ett socialkontor?” och efterlyser istället ”att alla brott ska utredas även om personen är under 15 år” och att ”Konsekvenserna måste vara tydliga…annars slutar det i värsta fall på Kumla.”

Sen säger de att ”Det är häpnadsväckande att... det kallas hårt och repressivt.”

Jag blir så trött på Volkpartiet.

Bjurwald vill stödja motståndsrörelsen

Ibland kan det vara svårt att hänga med. Idag kan man läsa i DN att den notoriska motstånds- och vänsterhataren Lisa Bjurwald uppmanar till motstånd. Dessutom anser hon att de få som gör motstånd skall få finansiellt och moraliskt stöd. Nu är det inte Hamas, bönderna i Lettland eller LTTE Bjurwald syftar på, utan de få unga som demonstrerar mot regeringen i Vitryssland. Men kanske är hon något på spåren, när hon helt plötsligt hittat ett land där motstånd och uppror och demonstrationer skall stödjas för att främja demokratin. Och undra vilka länder som man egentligen kan åsyfta med nedanstående citat:

"Men hittills har Minsk visat sig mer intresserat av handelsmöjligheter och imagebyggande än friheter och rättigheter åt folket. Vägen mot demokrati går snarare genom fortsatt finansiellt och moraliskt stöd till oppositionen, tills den är stark nog att gripa regeringsmakten."

Ein volk, ein partei - Ett Folkparti

Folkpartiet fortsätter sin symbolladdade krav- och förbudspolitik mot ”invandrare” rapporterar SVD idag. En politik som bygger på att utmåla vissa som i behov av korrigering och hårdare tag. Det senaste är att man vill förbjuda nyanlända barn att läsa t.ex. matte på sitt förstaspråk, något som pedagogisk forskning visar är mer effektivt än att lära sig matte på svenska. Man lägger alltså ytterligare en sten i bygget av politiken som går ut på att ställa krav som både strider mot humanistisk ideologi och empirisk forskning.

Israel har lärt sig att övervåld är ok

Man kan fråga sig om, och i så fall vilken, lärdom Israels ledning tog med sig från slakten man utförde i Gaza. Om veckorna i januari 2009 egentligen påverkade Israels moraliska hållning. Om man lärde sig att det verkar godtagbart att bete sig på ett visst sätt. För likt ett litet barn som stegvis bygger upp sin moraliska karaktär genom omvärldens bifall eller tillsägelser, likadant verkar Israel nu har förstått att mycket av statens beteenden är, om inte helt ok, så iallafall tyst och passivt bifallna. Omvärldens tystnad är en otroligt viktig ingrediens i skapandet av Israels moral. När vi tyst tittar på, utan att klaga, när oskyldiga och försvarslösa människor slaktas i ett instängt fängelse då tolkar Israels ledning detta som att beteendet är godtagbart.

Ett uppenbart exempel är när Ehud Olmert uttalar sig angående raketskjutningar från Gaza och säger att svaret på dessa kommer att bli "oproportionerligt". Om det var något som var oproportionerligt så var det massmordet i Gaza, det verkar de flesta internationella experter hålla med om. Men när Israels premiärminister uttryckligen säger att svaret kommer vara övervåld, då har även retoriken anpassats. Han kan öppet meddela att svaret kommer inte att stå i proportion till "brottet". Han vet nu nämligen av erfarenhet att omvärlden tycker att det är helt ok. Och om omvärlden nu inte skulle tycka att oproportionerligt övervåld och mord på oskyldiga och försvarslösa barn är ok, då måste omvärldens ledare börja säga emot. Annars lär den israeliska statens moral korrumperas än mer. 

DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, SvD1, SvD2, SvD3