Om man t.e.x. ogillar reklam kan man välja att inte exponera sig för den (även om det är svårt). Men reklamens budskap skapar ändå samhället runt dig så även om du som individ väljer att inte "använda" reklam kommer du ändå vara fast i reklamens ramverk. Hur mycket är då valfriheten och den fria viljan värd? Och varför diskuteras inte frihetsbegreppet utifrån vad det egentligen är, utan beskrivs endast utifrån individens ansvar? Om man tror blint på individens frihet ur det liberala perspektivet och inte inbegriper det kollektivas roll kommer människan alltid att bli frustrerad. För hon/han kan aldrig nå målet.
Det går att dra en ekonomisk parallell till ett snarlikt problem med liberalismen. Karl Polanyi skrev 1944 boken "Den stora omdaningen" som beskriver det liberala marknadssamhällets uppgång och fall från slutet av 1700-talet till andra världskriget. För honom är det stora misstaget med liberalismen att man antog att de frikopplade marknaderna är ett naturligt socialt tillstånd. Han skriver (s.43):
"Den ekonomiska liberalismen feltolkade den industriella revolutionens historia eftersom den envisades med att bedöma sociala händelser ur en ekonomisk synvinkel"
Och fortsätter (s.86):
"En marknadsekonomi måste omfatta alla industriella element, inklusive arbete, jord och pengar. (...) Men arbete och jord är inget annat än de människor som varje samhälle består av och de naturliga miljöer som det existerar i. Att inordna dem under marknadsmekanismen innebär att själva samhällets substans underkastas marknadslagarna"
Liberalismen underskattar alltså människan som social varelse. Själva antagandet att sociala varelser kan inordnas under strikta externa lagar (som marknadsmekanismerna är) är direkt felaktigt.
Så, vi kan göra till synes "fria val" men utan det sociala erkännandet av dem är de inget värda. Därför blir pratet om den individuella friheten ihåligt. Däremot är den liberala definitionen av individuell frihet väldigt passande för människor som har uppnått en viss materiell och kulturell status och anser sig gjort "fria val". De kan nämligen rättfärdiga att det finns människor som inte uppnått samma sak genom att säga att de får göra bättre val. Och borde kämpa bättre.
Intressant: Borg och de andra inser till slut att A-kassans avgifter måste sänkas på DN Debatt; SvDs ledare vurmar för McCain eftersom han står för frihandel och starkare militär (och varför har vi finanskris och ett meningslöst krig i mellanöstern nu igen?); Ekonomikommentarer om att lägga om Volvos produktion till spårbilar; Tre liberaler diskuterar just liberalismens problem i Sydsvenskan
3 kommentarer:
Så sant, så sant. Frihetens problem är gravt underskattat och missförstått. Men i den amerikanska presidentvalskampanjen står liberalism mot konservatism, som enligt min mening är två sidor av samma mynt: nationens/familjens egocentriska "frihetssträvan" jämte individens. Frågan är vad Obama's liberalism innebär för världssamhället? Protektionistiskt egenintresse eller självdistans?
Tyvärr tror jag inte Obama som president kommer att ha makten att förändra mycket angående den hårt drivna amerikanska liberala idépolitiken. Nyansskillnader, men möjligtvis viktiga sådana i dessa tider.
Om Nina som skribent på denna blogg tror att finanskrisen har att göra med Irakkriget så är Nina väldigt oinsatt. De två har näst intill inget med varandra att göra. Att bankerna och bolåneinstitut lånat ut pengar till icke kreditvärdiga och i nästa fas paketerat om lånen så att de varit som lån till en stat har inget med Irakt att göra. Men något säger mig att du inte förstår denna skillnad utan du fortsätter att tro.
Skicka en kommentar