Jobba mer. Jobba längre. Jobba mer effektivt. Jobba hårdare. Börja jobba tidigare. Förskjut pensionsåldern så vi kan jobba senare i livet. Vi jobbar mer än vi någonsin gjort, men mer kan vi. Jobba ÄR frihet. På dagens DN Debatt:
"Långtidsutredningens huvudbetänkande som presenteras i dag förordar fler arbetade timmar: Unga måste komma ut tidigare på arbetsmarknaden och äldre måste stanna kvar längre om den ekonomiska tillväxten ska räddas."
Arbetslinjen upphöjt till ideologiskt maxim. Och man har slutat att hymla om varför: ekonomisk tillväxt. Detta samhällets slutgiltiga mål. Låt oss kollektivt strunta i sociala och ekologiska barriärer. Ifrågasätt inte, jobba istället. Men det finns vissa bieffekter av tillväxt:
(Kurvorna beskriver från vänster till höger och uppifrån och ner från 1750 (de linjer som börjar allra längst bort till vänster): northern hemisphere average surface temperature, population, CO2 concentration, GDP, loss of tropical rainforest and woodland. Från 1900: water use, species extinction, paper consumption, motor vehicles och från 1950: fisheries exploited, foreign investment, ozone depletion.)
Apropå inget: Ali Esbati om rasism.
I närheten av Bonn 1925
2 år sedan
5 kommentarer:
Antar att du gärna hade återgått till levnadsstandarden av år 1750?
Jens: ja, gärna det. Jag vill även ha en kommunistdiktatur där alla människor är tvungna att bära samma enkelfärgade dräkter, alla tjänar exakt lika mycket och tillväxten är negativ (det blir mer jämlikt så)
Aha, du är alltså inte emot tillväxt då? Man kunde faktiskt få det intrycket av ditt inlägg. Tillväxt är trots allt ganska grundläggande för att vi ska kunna ha råd med exempelvis miljöpolitik. Något som glöms bort allt emellanåt.
Jens: Tror faktiskt inte det handlar om att man är för/emot tillväxt, men det är tyvärr ofta där debatten stannar. Tillväxt har ett pris, och med nuvarande tillväxtideologi är kan priset bli oändligt, dvs systemkrasch. Känns som den aspekten är värd att diskutera. Tillväxt blir så lite värd i en obebolig värld. Exponentiell tillväxt är helt enkelt omöjligt i längden i en värld med naturlig gränser. Att det är känsligt att diskutera är skrämmande, men tyvärr inte alls ovanligt (och visst är tanken jobbig, men det blir inte bättre av att stoppa huvudet i sanden). Det handlar inte om ideologi; det handlar om sunt förnuft. Det handlade inlägget om.
Att vi måste lägga mycket resurser på miljö/klimatomställningen är uppenbart och förhoppningsvis inte kontroversiellt längre. Kanske sporrar den omställningen till en diskussion runt människans relation till naturen. Utan att de som vill diskutera det blir kallade stenåldermänniskor eller trädkramare.
Inlägget aktualiserar det gamla vänsterkravet på arbetstidsförkortning, som är ett riktigt bra reformkrav i min mening. Samt även på det stora hela vad man kan kalla för behovsorienterad produktion av tjänster och varor, alltså någon sorts demokratiskt orienterad socialism.
Skicka en kommentar