Ovanligt klockrent. Erik Berg beskriver i SvT Opinion hur viktigt det är att ha makten. Makten att definiera:
"I ljuset av finanskraschen kan man tycka att det var oansvarigt, rentav samhällsfarligt. Men nej, återigen, det var inte politikerna som var oansvariga, det var de finansaktörer som - mycket osportsligt och helt emot kapitalismens gentlemannaregler - förde politikerna bakom ljuset och använde sin nyvunna frihet till att tjäna så mycket pengar som möjligt innan de skickade justeringsnotan till skattebetalarna. Vem hade kunnat tro det?
Av detta lär vi oss att det är rätt härligt att sitta på definitionsmakten. Den som definierar vad som är ansvarsfullt kan bete sig oansvarigt och komma undan med det. Men än viktigare är att man också genom definitionsmakten avgör politikens - den demokratiska sfärens - utrymme, dess ramar, väggar och tak.
Under snart tre decennier har en nyliberal tankeram behärskat definitionerna. Den har trängt långt in i arbetarrörelsen. Idag räcker det med att ställa upp några strama ekonomiska principer för statens finanser och presentera dessa framför en idé- och ryggradslös socialdemokratisk partiledning, för att denna omedelbart ska tänka: det där ser ut som en ryggrad, just en sådan vi behöver!"
Och idag har vi exempel på utövande av definitionsmakt från liberal media: SvD; DN1; och Ragnar Roos som är en av Sveriges mesta avregleringsivrare ser inte alls vad som är ORSAKEN till krisen i DN2
I närheten av Bonn 1925
3 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar