Idag vill Hanne Kjöller berätta för alla slöa, överviktiga låginkomsttagare i Sverige hur man lagar billig näringsrik mat. För hon vägrar vilja se att kostfrågan är en klassfråga. Det rimmar förmodligen illa med hennes vackra liberala bild av samhället där alla människor har ett val att äta vad man vill. Så Hanne erkänner att kosten varierar med social/ekonomisk utsatthet (det är ju ändå väldokumenterat) men vägrar att erkänna att det är en politisk fråga. Sedan fortsätter hon med en osedvanligt ovetenskaplig matlagningskurs där slutsatsen blir att även de lågutbildade arbetslösa slarvarna borde också kunna steka panerad sej eller koka potatis. Hanne Kjöller avslutar:
"Visst färgas kost- och motionsvanor av utbildningsnivå, klass och sociala sammanhang. Men att säga att det beror på ekonomiskt armod att människor inte promenerar eller äter räkor det är att göra orsakssambanden mer politiska än de är"
Om man lyfter blicken lite och läser brittiska the Guardian så skriver matförfattarinnan Felicity Lawrence om samma sak: kost vs klass. Hon kommer fram till en helt annan slutsats, och redovisar dessutom en sammanställning av Dr Tim Lobstein på International Association for the Study of Obesity med olika kostnader för kalorier och skillnaden är skrämmande slående: 100 kalorier från pommes frites kostar 2p när 100 kalorier från broccoli kostar 51p. Skillnaden mellan en färsk apelsinjuice och lågprisvariant är 5p mot 38p. Felicity skriver och citerar Världhälsoorganisationen rapport från i Augusti i år:
"A child born in one deprived Glasgow suburb can expect a life 28 years shorter than another living only 13km away in a more affluent area, a three-year investigation for the World Health Organisation found in August. Commenting on one of the key factors, the report concluded: "Obesity is caused not by moral failure of individuals but by the excess availability of high-fat, high-sugar foods." The marketplace can generate wealth but it can "also generate negative conditions for health", which will only be resolved by tackling "the inequitable distribution of power, money and resources", it went on."
Det rimmar väldigt illa med Hanne Kjöllers obehagliga pekpinnesfilosofi. Frågan är om inte Hanne Kjöller själv är väldigt politisk när hon vägrar se samhällsfakta för vad de är, och istället skriver en nedvärderande ovetenskaplig krönika. Bara för att förmedla känslan att alla låginkomsttagare, arbetslösa och bidragstagare i själva verket bara är slöa och skulle kunna rycka upp sig och steka färsk sej.
Intressant: Ingvar Carlsson börjar bli orolig att Reinfeldt inte inser allvaret i DN Debatt; hetsjakten på Sida fortsätter i DN (som tidigare beskrivits här) och man vill väldigt gärna höra Johan Norbergs svar på Esbatis Icelandic tiger
I närheten av Bonn 1925
3 år sedan
4 kommentarer:
Jämförelsen borde ju ligga mellan pommes frites och potatis, där jag gissar att potatisen är billigare. Och vadå juice, drick vatten och ät hela apelsiner istället, då får man C-vitaminerna och fibrerna!
Det går att äta nyttigt och billigt. Tänk hur billigt det är med potatis, rotfrukter, kål, lök osv. Och jämför med en Big Mac meny. Jag håller med Hanne Kjöller.
Anonym: Nu är det inte bara priset som skall diskuteras utan även tillgång till matvarorna (fastfood är väldigt tillgänglig OCH billig) och dessutom det kulturella och sociala mönstret runt matlagning (matlagningskunskaper och näringslära, tidsaspekten etc). Detta beskrivs i längd i Guardian artikeln och dessutom i WHO rapporten. Men man får ju såklart ändå tycka rent ideologiskt att låginkomsttagare är ignoranta och slöa, bara man är medveten om att det haltar på vetenskapliga grunder. Hanne Kjöllers argument avslöjar mer om hennes okunskap om sociala förhållanden än något annat.
Hur billigt går det att leva? Och lever man i missär om man inte går på restaurang eller bio en gång i månad? Unnar jag mig ingenting om jag inte köper hämtpizza eller burgare var fjortonde dag? Är det bättre att ta cykelpromenader i den närmaste omgivningen än att stuva in sig i en metallkropp och efter landning åka till en stekhet strand och svettas i brännande solsken? Röka och alkohol är enligt Folkhälsoinstitutet skadligt och dessutom dyrt. Bingo, travspel och lotterier förhöjer spänningen men chanserna att gå segrande ur underhållningen på lång sikt är mindre än 3%. Vad är skillnaden att gå till närmaste kiosk och köpa Hänt i veckan mot att gå till biblioteket och ta del av ut budet av alla tidningar, skivor och filmer som går att låna?
Bekvämt är det att ta bilen till närmaste bensinstation och köpa en färdig baguetta eller plastburk med sallad men det tar stykt i plånboken.
Hur mycket av en svensk normalfamiljs budget åtgår till ovanstående aktiviteter? Hur ser sambandet ut mellan fattigdomsbegreppet enligt den politiska debatten och uppräknade aktiviteter?
Är det lika fullt att debattera sambanden fattigdom och okunskap som att vara emot invandring?
Beror allt på socio ekonomiska samband och är individen helt ansvarslös mot det utbud av dåliga varor och tjänster som marknaden erbjuder?
Skolan erbjuder utbildning i hemkunskap och ekonomi och mycket annat.
Jag tycker det är dåligt att använda pekpinnar. Bättre med information och samtal.
Jag skulle vara för att samhällslön infördes lika för alla som står utanför på något sätt och då på en attaraktiv nivå. Och jag tror på människan som en arbetsam
och god varelse men dagens politiska verklighet ser inte ut sådan vare sig vi har en vänster eller höger regering. Jo möjligen om Vänsterpartiet ensam har makten i Sverige.
Ingen verkar ju ha läst vad Hanne Kjöller verkligen skrev. För det hon protesterar mot, det var den märkliga tolkningen från Eva Franchell på Aftonbladet:
"De feta har ett gemensamt, de tjänar mindre och måste därmed köpa billigare mat. Det blir mat med billigt fett och socker i stället för de dyrare råvarorna."
Det där är ju en politisk åsikt, snarare än något som går att statistiskt säkerställa.
Hanne Kjöller visar med verkliga exempel att det faktiskt är fullt möjligt att köpa råvaror istället för halv- eller helfabrikat. Men det kräver ju att man tar sig i kragen och lagar mat, istället för att värma den i mikron.
Det är kanske ingen populär åsikt att många lågutbildade människor bryr sig för lite om vad de äter. Så blev det ett jäkla hallå också.
Men slå inte på budbäraren, frågan är istället om det finns något bra sätt att se till att folk äter bättre.
/Ingemar
Skicka en kommentar