Jag minns språkpolisen Ebba-Witt Brattström för ett par år sedan. Då hon förfasades över att ungdomar från förorten med utländsk bakgrund pratade så dålig svenska – miljonsvenskan. Hon undrade om de inte lärde sig nåt i skolan längre. Hon sa: "Regeringen signalerar till våra nya svenskar att det räcker om de lär sig lite lagom blattesvenska så att de kan slå upp ett stånd och sälja bananer i Rosengård". Att de hon talade om inte höll med var givet, men deras röster vägde lätt mot litteraturprofessorns. I
dagens SvD får hon dock svar på tal från de egna leden. Där omtalas en färsk avhandling av Natalia Ganuza som visar att förortssvenskans "fel" i själva verket är medvetna felsägningar. Orsaken? Identitetsmarkörer så klart. De medvetna felsägningarnas medvetenhet hade man dessutom kunnat gissa sig till på förhand genom att lyssna på svarta i USA. Där är ’felsägningar’ legio. Där heter det t.ex. I aint got no money (inte I dont have any money, vilket vita säger). Eller You is gonna… (och inte You are gonna). Felsägningarna i miljonsvenskan kan man därför betrakta som borta. Eftersom de är avsiktliga är de således rätt. Mer info om avhandlingen finns
här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar